söndag 19 februari 2017

The Lion Guard - Lejonvakten

The Lion Guard - fem bebisdjur med superhjälteförmågor ska försvara lejonens rike.


The Lion Guard är en ny Disney Channel Series. Disney Channel har redan tidigare producerat många bra original - Sofia the First, The Descendants, Doctor McStuffins ... Filmer och serier som inte har gått på bio och som inte direkt har något med biofilmerna och klassikerna att göra. Förutom att feerna i Törnrosa har fått extraknäck som magiska lärare i Sofia the First. Men deras inhopp, liksom inhopp av klassiska karaktärer i vissa episoder är snarare gästspel. Detta är inte fråga om spin-offs.

The Lion Guard är däremot en spin-off serie till den otroligt populära filmen The Lion King (1994) - eller Lejonkungen som den hette på svenska. Och inte den första spin-off serien - redan 1995 kom Timon och Pumbaa (1995-1999). Det har också kommit två långfilmer till i serien - den bästa är Lejonkungen II - Simbas skatt. Lejonkungen Simbas skatt är hans dotter Kiara, som ska bli drottning i framtiden och hon får ihop det med Scars son Kovu i en Romeo och Julia historia i Lejonriket. (Lejonkungen var snarare Hamlet i Lejonriket). Kiara är raka motsatsen till Simba - han var "I just can't wait to be king" - hon vill inte vara en prinsessa och samtidigt vill hon vara mer än en prinsessa.

The Lion Guard - eller Lejonvakten - utspelar sig samtidigt som Lejonkungen II Simbas skatt och innehåller allt vi inte fick se i filmen.

Han som ligger bakom serien ansåg att de äldsta barnen och ensambarn alltid får vara huvudpersoner i sagor därför skulle han göra serien om det yngsta barnet, en lejonpojke och hans kompisar, inspirerad av sin egen som som leker superhjältar. Det här är Avengers i djurform, fem olika djurbebisar (fyra killar, en tjej) går ihop och bildar Lejonvakten - under ledning av Nalas lillebror Kion.

Det bör tilläggas att sagor vanligtvis handlar om den yngste i en syskonskara. Den yngste brodern av tre eller sju bröder. Det är väldigt sällan det handlar om den äldste eller om ensambarn. Folk hade väl stora barnskaror först. Och hjälten är alltid intresserad av den yngsta prinsessan, som är sötast. (Den äldsta som ska bli drottning är inte lika söt). Vanligtvis brukar killar vara hjältarna - något som hållit i sig ända till vår tids superhjältesagor. Och så är det även här. Lejonvakten består av ett lejon, en honungsgrävling, en flodhäst, en egrett häger och en gepard. Geparden är den enda tjejen i serien. (Nala är i stort sett inte med, de äldsta barnen försummas alltid i sagor).

Det är lite svårt att se att hyenorna som skulle vara så hotfulla i Lejonkungen nu kan jagas ut ur The Pride Lands av fem bebisdjur. Men det här är en serie för barn och barn gillar bebisdjur.

Det används många ord och namn på swahili, precis som i Lejonkungen originalet (tänk Hakuna Matata - och Simba är swahili för Lejon) och i varje avsnitt sjungs det en eller två medryckande sånger. Det är också kul för barnen att det är ett gäng barn som är seriens superhjältar. Precis som i Avengers och X-men måste de olika djuren samarbeta för att klara sina fiender och sina räddningsuppdrag eftersom de alla har olika egenskaper. Egenskaperna är baserade på egenskaper som de verkliga djuren har.

Honungsgrävlingar anses vara väldigt "modiga" - de överlever det mesta och de är immuna mot ormbett.
Geparder är det snabbaste djuret på land (det snabbaste djuret i luften är dock pilgrimsfalken, som kan komma upp i en hastighet av 340 km/h).
Egrett hägrar har erkänt bra syn.
Flodhästar är starka - en fullvuxen flodhäst kan bita av en krokodil på mitten.

I varje avsnitt får publiken lära sig någonting om vilda djur. Att noshörningar rullar sig i gyttja för att inte bli solbrända. Att honungsgrävlingar tål ormbett. Att krokodiler måste ha respekt för flodhästar. Att hyenor är savannens städpatrull - de äter upp det som lejonen lämnar.

Däremot har seriemakarna totalt missat att det är tjej-lejonen som jagar (manliga lejon jagar inte, så varför är Simba ute på jakt tillsammans med Nala?) och är de tuffaste och farligaste lejonen. Kiara är inte alls så tuff som i Simbas skatt - hon är nöjd med att vara prinsessa (vad har hänt?) och hennes tjejkompisar är mesiga (en gråter när hon bryter en nagel, eller en klo), hon springer och skvallrar på lillebror (så inte original-Kiaras stil) och hon måste räddas, som en dam i nöd, av en honungsgrävling. Väldigt, väldigt långsökt. Man underminerar inte bara den verkliga Kiara, som hon etablerades i långfilmen, utan även kunskap om hur verkliga lejon beter sig. The female is deadlier than the male, som Rudyard Kipling (författare till Djungelboken) skrev.

Det roligaste avsnittet är när Honungsgrävlingen Bunga och Lejonkungen Simba kommer fram till att de på sätt och vis är bröder - de har båda växt upp som adoptivbarn till Timon och Pumbaa.

Om surikater och vårtsvin i verkliheten lever som gaypar och adopterar barn från andra arter på savannen ... det har forskningen inte upptäckt. Men det är en trevlig bild av en mångfaldsfamilj i alla fall! Hakuna Matata!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.