FILM: Money Monster - The Big Short som light produkt

Jodie Foster regisserar gisslantagaren, spelad av Jack O'Connell.

Answer or Die.

Lee Gates är en bombastisk Tv-personlighet vars populära program om finansvärlden har gjort honom till Wall Streets främsta ekonomiguru. Men efter att ha hypat en teknologiaktie som plötsligt kraschar på börsen tar en besviken investerare Gates, hans personal och hans stjärnproducent Patty Fenn gisslan i direktsändning. I dramat, som utspelas i realtid, måste Gates och Fenn hitta ett sätt att hålla sig själva vid liv, och samtidigt avslöja sanningen bakom en konspiration där stora pengar står på spel.

“Network” möter “The Big Short” - Money Monster är baserad på en story av Alan DiFiore och Jim Kouf, som skrev namuskriptet med Jamie Linden.

Storyn har två "twist of suspense" 1) hur kommer gisslandramat att sluta och 2) vad hände egentligen på Ibis och varför stört-dök aktien?

Vill man vara cynisk kan man säga att så här skulle The Big Short ha sett ut, utan bra manus och utan bra regissör. Den sanna historien i The Big Short var mycket sorgligare (massor av människor förlorade sina hem och sina liv) och mer komplex en den här tillslätade historien.

George Clooney dansar för att sälja aktier.

Handen på hjärtat: skulle du investera ALLA dina pengar,vartenda korvöre, på ett råd som en TV-pajas som skriker ut aktietips till hip-hop dans, som på bilden ovan? Tycker du synd om någon som gjort det - investerat varenda korvöre som TV-showen sa, och sedan förlorat allt?

Clooney-clownen i filmen håller inte på med ekonomi elelr ens ekonomijournalistik, han är säljare och reklamman (som så många bankansällda idag) och nä, man litar inte på honom. Han verkar inte ha någon koll alls på vad han säger och varför.

Men ändå, man måste ju kolla in Mr och Mrs Hollywood, det vill säga George Clooney och Julia Roberts, regisserade av Jodie Foster.

Clooney och Roberts är så stora stjärnor nu att de är större än sina roller och man kan tyvärr inte tänka annat än "titta! det är ju DOM!". Clooney lyckas efter ett tag övertyga som TV-clown-typ, hans töntiga hip-hop moves känns INTE som något en traditionell Clooney roll skulle göra. Men Julia Roberts är hela tiden Julia Roberts. Hur kan hon vara producent BAKOM kameran? Hon ska ju vara stjärnan framför den!

Det drar ner autenticitetskänslan rätt rejält.

Visst, The Big Short var full av stjärnor, men man kunde ändå koncentrera sig på storyn, de var tillräckligt nedtonade.

George Clooneys karkatär programledaren Lee Gates som flamsar i alla intervjuer och det rings i klockor och tas fram fåniga filmclips ... allt är så himla dumt och töntigt. Och baserat på en verklig Wall Street-clown vid namn Jim Cramer.

Ett fiktivt storföretag förlorar plötsligt 800 miljoner dollar och aktien störtdyker och

en lågavlönad pappa från Bronx kapar det livesända Money Monster under pistolhot och ett gisslandrama i direktsändning tar sin början. Massor av människor verkar stå på pistolmannens sida. Ingen verkar stå på Clooney-clownens sida.

Manuset har två måltavlor: Wall Streets rovdjur och den inbäddade pressen - den som håller på med kommersiell låtsasjournalism, som upprätthåller illusionen av en fri press och sitter i knäet på sina sponsorer.

Som sagt. De är bara säljare. Och de har betalt för att sälja.

Precis som i tidigare filmen inspirerande av den stora bankkraschen: Det var de stora bankernas girighet som utlöste krisen, men det var den vanliga människan som fick betala för den.

I grund och botten är detta ett brännande ämne, men Jodie Foster & co gör som man brukar i Hollywood. Det vill säga väljer ut en syndabock och reducerar ett helt ruttet system (som diskuterades grundligt i The Big Short, som ändå lyckades vara underhållande) till något mycket enkelt där det finns en enda skum gubbe på Ibis, spelad av en britt (så klart) som måste erkänna sin skuld. Sedan kan ALLT fortsätta som vanligt.

Man förflyttar skulden till en rollfigur eller ett företag och går lös på den eller det. som ett slags filmisk gestaltterapi.

Så tar man sig vanligtvis an komplexa nationella trauman i Hollywood – och det påminner också om hur man har skildrat Vietnam-kriget. Syndabocksberättandet är inte bara enkelt, det är systembevarande.

Ett enstaka ruttet äpple gör ju ingenting, för det amerikanska systemet är självsanerade och bäst i världen för till sist kommer de  styrande att får upp ögonen för orättvisorna.

Precis som de sa i slutet av The Big Short. Inte.

En av få filmer som påpekar att det finns ingen rättvisa, systemet är ruttet, och tjänar du inte pengar på det kommer någon annan att tjäna pengar på det.

Så du kan bli rik med gott samvete eller med dåligt samvete, välj själv, för alternativet är att vara fattig och gå under.

Regi: Jodie Foster

Titel: Money Monster

Medverkande: George Clooney, Julia Roberts, Jack O'Connell
Dominic West, Caitriona Balfe, Giancarlo Esposito, Christopher Denham, Lenny Venito, Chris Bauer, Dennis Boutsikaris, Emily Meade, Condola Rashad, Aaron Yoo
Carsey Walker Jr., Grant Rosenmeyer m.fl.

USA, 2016

Universal Sony Pictures Home Entertainment