FILM: I nöd eller lust - pannkakstårta av bröllopstårtan

En liten familj på ett stort slott

Svensk komedi ska enligt utländska experter vara bland de sämsta i världen.

Svensk komedi fick ändå ett uppsving med Jönssonligans återkomst och Sunes återkomst.

Bröllop borde gå bra att göra komedi av.

Men I nöd eller lust går i fälla efter fälla. Som John Cleese skriver i en av sina humoranalyser: det roliga är att se folk försöka behärska sig, inte att se dem förlora det. Basil är roligast när han närmar sig kokpunkten.

Här förlorar folk det mycket tidigt. Alla skriker på varandra, vanligen om otrohet och alla ska skilja sig. Det är bara extremt påfrestande och hur Isabella och Mickes barn kan ha missat att föräldrarna grälar och ska skilja sig är ett mysterium. Liksom hur den yngsta kan vara glad hela tiden. Hon ska vara brudnäbb på kusinens bröllops på et stort slott med 52 rum. MEN förutom familjen ser man knappt några andra gäster, brudgummen har bara sin syster bjuden (Claudia Galli) och det finns inga andra gäster under högsäsong på ett slott. Det är mycket märkligt. I den franska bröllopskomedin Bröllopskaos hade man 400 gäster. Inte bara ett dussin varav de flesta släkt. Även i den svenska Micke&Veronica vimlade det av folk, som det ska göra när det är party. Bröllopskaos är den roligaste bröllopskomedin hitintills, för där ska judar, muslimer, katoliker, ateister och kinester samsas. Här är alla vita, etniska, svenskar, alla sekulära, förutom den unga bruden då som är superkristen och hysterisk och har onormala åsikter i den vita svenska världen - samtidigt hade hon varit totalt normal i en muslimsk högtid. Det blir liksom ingen "klash" i en vit, svensk värld där alla vuxit upp likadant och tycker likadant om allting. Det blir platt fall av allting.

Och några intressanta trådar rinner ut i sanden som att den inbjudna systern legat med sin bror, att deras föräldrar inte alls dött i malaria, att en av systrarna på brudens sida blivit utbytt på BB ... det här hade kunnat bli "Familjen" (fast där var det födelsedagskalas) en orgie i avlöjanden ... men allt mynnar ut i ingenting.

Det finns en dokumentär, Bröllopsfilmaren, där en bröllopsfilmare följt sina par, alla med olika bakgrund, och det visar sig att alla blivit olyckliga utom paret som bestämde sig för att inte gifta sig. Det hade kunnat bli en bra komedi.