Betty busar i pyjamas

Betty busar i pyjamas
- Onomatopoetisk godnattsaga med överraskande slut

Steve Antony

Betty busar i pyjamas

Originaltitel: Betty goes bananas in her pyjamas

Översättning: Anja Eriksson 

ISBN: 9789172998605

Opal

Egentligen är det läggdags. Egentligen ska Betty sova. Egentligen är Betty trött. Betty har till och med sin pyjamas på sig, en gul sak med mumsiga, nästan självlysande bananer på. Men bara för att det är läggdags och man är trött och har pyjamas på sig innebär det inte att man kommer att lägga sig! Betty har SÅ mycket som hon vill göra, dagen måste förlängas bara lite till! Det spelar ingen roll att Herr Tukan påpekar att det är läggdags. Böckerna om Betty passar verkligen för trotsåldern, eller "the terrible twos", som trotsåldern heter på engelska. Men även äldre barn hittar mycket att ha kul åt i den här härliga boken!

Trotsåldersutbrott i bananpyjamas

Originalets titel "Betty goes bananas in her pyjamas" är verkligen träffande när det gäller att visa vad det handlar om - att "go bananas" är typ som att släppa alla hämningar och göra något alldeles galet, eller, som här, att få ett utbrott. Något som man lätt får i trotsåldern!  Betty får verkligen små utbrott när någon ska tvinga henne i säng! Hon skriker NEJ och munnen blir nästan lika stor som hennes ansikte. Snacka om att "go bananas"! Sedan är det ju kul att hon har en bananpyjamas! Och att hon är en gullig liten apa. En apa som går bananas i sin bananpyjamas! Det kan knappast bli roligare!

Musik och målning och lek hellre än sömn

Betty vill inte sova. Betty bestämmer sig för att hon bara MÅSTE spela på alla sina instrument först. Betty blir utmattad. Men när Herr Tukan föreslår att hon ska fortsätta spela i morgon piggnar Betty till, tillfälligt. Hon bara MÅSTE måla några olika tavlor först. Betty blir ännu mer utmattad. Men när Herr Tukan föreslår att Betty ska fortsätta måla i morgon piggnar hon sturskt till, igen! Hon bara MÅSTE leka med alla sina favoritleksaker först ... Men efter 4 instrument, 4 tavlor och 4 leksaker ger sig Betty till sist. Nu är hon så utmattad att hon knappt kan kravla till sängen. Men hon erkänner inte att hon är trött och egentligen vill lägga sig. Herr Tukan mutar henne med en saga för att hon ska lägga sig - han städar undan alla leksaker, instrument och målargrejor i skåpet (de ska också sova nu!) och efter 4 repriser av godnattsagan verkar det som om Betty sover lugnt. Puh!

Men då ... går dörren till skåpet upp och i ett månbelyst rum och med ett stort KRASCH! ramlar allt som Herr Tukan stoppat undan till i morgon ut igen ...

Från A till ZZZZZZ ... till A igen!

Så kan det vara ibland. Hela nattningsrutinen och allt jobb kan förstöras av någon liten grej. Och så får man börja om från A igen!

Betty är en otroligt rolig, rörlig och expressiv berättelse med hög igenkänningsfaktor! Det går att uppskatta Betty på många olika plan. En liten läsare kan känna sig stolt över att ha spanat in alfabetskoden - på varje bild finns klossar gömda med olika bokstäver på. ABCDE på det första uppslaget, och så vidare. En ännu yngre läsare kan tycka det är roligt att känna igen sina egna favoritleksaker (som BRUM BRUM bilen). Alla som någonsin försökt natta en motsträvig unge har roligt åt Bettys förolämpade miner varenda gång Herr Tukan föreslår att hon kanske är trött och vill sova nu!

Massor av färg, massor av Betty

Uppslagen utnyttjas på ett kreativt sätt med massor av klara, starka färger (ofta i gult, rött och blått), massor av Betty i olika ställningar (och med olika ansiktsuttryck) och lagom mycket text, med stor stil, som framför allt fångar LJUD - Bettys tankar och sinnesstämningar kan man ju gissa sig till av bilderna och hennes uttrycksfulla ansikte! Så himla perfekt!

På den sista sidan där Betty förmodas sova finns bara en enda tom kloss (den enda Herr Tukan missat att trycka in i skåpet med allt det andra) och på den ska det stå Z ... vilket man kan lista ut om man hittat bokstavskoden innan i boken, och dessutom brukar det stå "Z" när en person sover och snarkar!

(Det här är en engelsk barnbok, så det slutar med Z.  ÅÄÖ finns inte med i bokstavskoden. Dessutom snarkar man ju inte ÅÄÖ när man sover!)

Riklig onomatopoetik med Betty

För mindre barn är det härligt med alla onomatopoetiska ord. Orden är roligt skrivna och fångar stämningen med vad Betty håller på med. Det är också kul att känna igen sina egna leksaker - där är bilen, där är tåget och så vidare. Betty säger BRUM BRUM när hon kör bilen,TUFF TUFF när hon kör tåget, TUT TUT när hon kör lastbilen (lastad med bananer) och SWOOSCH när hon flyger med sin raket.

Onomatopoetiska ord representerar också målandet (med splish, splash, splatt och splott) och alla de olika musikinstrumenten, som ger olika ljud ifrån sig. (En kul detalj senare i boken är att bokstavsklossen X hamnat bredvid xylofonen - det är annars inte mycket man kan ha X till!)


Gissa handlingen med hjälp av ansiktsuttrycken

En annan rolig sak för små läsare - eller snarare lyssnare och betraktare av bilderna - är att Bettys ansiktsutryck gör att barnen kan förstå vad som kommer att hända sedan i boken. Det är uppenbart att Betty blir tröttare och tröttare. Men det märks också att så snart Herr Tukan föreslår sängdags så fastnar Bettys blick på något och så är karusellen igång igen. Tills hon återigen blir ännu tröttare. De små läsarna klarar av att gissa slutet - att Betty kommer att somna av ren utmattning (och även hur hon kommer att förhala sängdags!) - och känner sig smarta att de sett ledtrådarna och gissat handlingen! Det är en bra bok, som ger lagom ledtrådar som gör att den lilla läsaren kan få klura ut handlingen och få känna sig smart. Lite som i en barndeckare. Men man ska ju också ha en peripeti på slutet, en final twist! Och den kommer!


The Big Bang startar hela händelsekedjan på nytt!

Allt verkar vara så lugnt ...  MEN ... sedan kommer ju överraskningen! Både stora och små läsare blir överraskade av att allt börjar om igen under månens sken - med en rejäl krasch ... och ABC klossarna så klart! På så sätt "vinner" den trotsiga Betty! Klart att hon inte kan sova med allt oväsen - och när alla leksakerna kommit tillbaka! Den stora smällen gör att allt börjar om igen. Och vi har fått en Never Ending Story --- så som nattande så ofta är!

Vilken slutsummering! Vilken Grand Finale!

This is how it all ends - not with a snore, but with a bang!

Det där är inte T.S. Eliot kanske, men det är onomatopoetisk poesi för de minsta och en härlig godnattsaga som håller för mycket mer än 4 repriser!

Belinda Graham